Framför huset finns en rabatt i form av en halvmåne. Eller kanske snarare nymåne, den är inte så bred. I rabatten har det tyvärr mest härskat gräs bland diverse perenna blommor och ogräs. I vänstra hörnet började jag därför rycka loss gräset, med rötterna om det gick. Jag gjorde en halv kvadratmeter. Sedan blev jag lite trött.
Vid besöket av min vän Å, som just nu inte har en trädgård och därför är full av idéer, rådde hon mig att istället gräva upp de perenner som jag ville spara och gräva bort grästuvorna. Ett bra råd. Men. Vad. Jobbigt. Det. Lät.
Efter några dagar hade det dock sjunkit in och jag kände mig redo att ta mig an uppgiften. Spade och skottkärra hämtades. Stenkanten plockades bort så långe. De större stenarna inuti rabatten tillsammans med den gamla slipstenen likaså. Nu hade jag dragit ut på det länge nog. Så. Då var det dags att gräva.
Efter ett par spadtag kom jag dock in i det. Det var ju ganska lätt. Perennerna jag ville spara satte jag i plastpåsar så länge. Min morbror kom även med två fina perenner och aklejafrön från min moster.
Min plan var att fixa rabatten på en helg. Kan väl inte ta så lång tid.
Det tog ungefär tre veckor.
Jag var ju tvungen att pausa. Ibland i flera dagar. Till slut var dock grästuvorna borta och de flesta ogräsrötterna. Jag hade sparat åtta stånd av några gula blommor, två daggkåpor, två kärleksört och några sorts klockor. Dessutom hämtade jag fem ståtliga växter från gruset runt gäststugan, såg ut som spiror av något slag i vitt och rosa. De har blommat jättefint i sommar och var väldigt höga, nästan en och en halv till två meter. Kanske är de frösådda från något farmor planterat för några år sedan. Pappa tror de är ogräs.
Från samma plats hittade jag även violer. De är definitivt från farmor. Och någon sorts orange-röd blomma som liknar en orkidé, fast liten. De fick alla följa med till halvmånerabatten.
I det här stadiet stod rabatten i några dagar, kanske en vecka. Sedan började jag oroa mig för att blommorna kanske inte skulle överleva allt för länge i plastpåsar. När oron gick över i ångest satte jag igång att gräva ner dem.
Längst bak och lite framåt på kvart och trekvart hamnade de höga gula. I mitten och på kvart och trekvart längst bak hamnade även de fina ogräsen. Mitt i satte jag de klockliknande blommorna. Strax framför hamnade den lilla orkidén, eller vad det nu är för något. Runt den satte jag violerna i en sorts cirkel. Kärleksörterna hamnade också ungefär på kvart och trekvart. Daggkåporna bredvid dem fast inåt mitten. Jag tror även det kom med något annat sorts ogräs som var lila-rosa och fint. Till sist strödde jag lite aklejafrön här och där och satte lite fler violer utspridda med jämna mellanrum längs ytterkanten. De var lätta att dela och än så länge ser det ut som jag delat dem rätt. De lever fortfarande. Vad jag inte räknat med var fåglar. Fåglar som pickar i sig frön.
Aklejafrön. Nästa sommar får jag se hur hungriga fåglarna var.
Jag har hört och läst att jag nog borde jordförbättra när jag tagit bort så mycket jord tillsammans med grästuvorna. Jag hade kvar en säck planteringsjord sedan odlingslådans tillkomst, det var inte mycket men det räckte till ett tunt lager jord och små högar vid varje planta. Det här är kanske inte vad som menas med att jordförbättra, man ska säkert gräva och blanda och ha sig. Men nu får det vara nog med grävandet på ett tag.
Som kompensation till det tunna nya jordlagret lade jag ett något tjockare lager täckbark ovanpå. Hade egentligen tänkt lägga marktäckväv mellan plantorna för att förhindra ogräset från att sticka upp till våren, men jag fick för mig att sätta vårlökar i rabatten och då skulle ju det bli lite meckigt för dem att växa uppåt. Täckbarken ska väl fungera som ogräsbekämpare också tänkte jag. Jag hade dock väntat lite för länge med att täcka jorden. Små små ogräsplantor tittade upp här och där. Så jag ryckte fort bort dem och strödde ännu fortare på täckbarken. Så.
Som kronan på verket lade jag kantstenarna på plats igen. Blev riktigt bra. Stenarna är dock varken lika stora, jämnrunda eller av samma sort och färg. Men det är stenar som funnits på gården i mer än 25 år. Under stenarna lade jag en remsa marktäckväv. Åt rabattsidan kunde jag gömma vävens kant under täckbarken. På gångsidan var det inte lika lätt. Men det får lösa sig när jag får till stengången. Det kommer nog däremot ta en stund. Stenar ska samlas först.
