April månad har varit en härlig tid i trädgården.
Snödropparna. Krokusarna. Vårlöken. Påskliljorna. Pingstliljorna.
Och så min favorit bland vårblommorna, skilla,
som åter strött ut sig som stora fält i gräsmattan.
Och rådjuren.
Dessa rara små djur som kommer i grupper av två eller tre, ibland alla fem.
Dessa rara små djur som norpade åt sig de första vårlökarna,
eftersom gräset inte börjat växa ännu.
Dessa rara små djur som inte förstår vad bankande på fönsterruta betyder,
utan bara förstår min härmning av en drivande hund.
Det funkar.
Naturligtvis googlade jag på hur en kan förhindra vidare avverkning
av vårblommor och de kommande tulpanerna.
Svar: Markera revir, gör oljud eller spraya blodmjöl över blommorna som är i farozonen.
Hm, markera revir? Det kan väl bara betyda en sak? Trädgården är nu inpinkad, check.
Gör oljud. Härmning av drivande hund, check.
Spraya blodmjöl, check.
Det var dock inte så enkelt som jag trodde.
Jag köpte blodmjöl och en ny sprayflaska. Blandade och skakade. Sprayade.
Ingenting hände. Mjölet hade fastnat i silen i änden av slangen ner i flaskan.
Efter lite pillande funkade det hjälpligt
och jag gav mig ut i trädgården för att rädda mina blommor.
Sprayade lite på krokusarna, mycket på skillorna,
här och där i halvmånerabatten där tulpanerna kan tänkas dyka upp.
Hällde ut i strängar som barriärer
(även om det på paketen stod att det var lite nytta att spraya på gräsmattan).
Och så på penséerna i blomsterhinkarna, resultat nedan.
Bruna fläckar på de vita blommorna.
En kan tydligen inte få allt.
Vackra rena blommor vs rådjurssäkrade fula blommor.
