Fler vårtecken

Vackra videkissar. Plockade in en gren och ställde i en vas.
Tillsammans med björkris blev det även vide till påskriset, se nedan.

Lagom till påskveckan blommar även påskliljorna och de första scillorna.
Här tillsammans med en påskkärring gjord av min mamma på 1960-talet. Vasen i form av en glödlampa har jag köpt i Museibutiken på Bohusläns museum.

Aprilväder... fast i mars

 Fast då kanske det fortfarande räknas som vinter? Om aprilvädret infinner sig i mars menar jag. Enligt SMHI är det ju dock vår. Nåja, snö kom i alla fall 24 mars. Och med råge. Blev lite orolig för mina små lökar, men de ser så pigga ut där de sticker upp ur snön så det ska väl inte vara någon fara. Om inte lär jag märka det snart.

 

 En blivande hyacint.

Tulpan. Tror jag...

  De vilda krokusarna som överraskade mig.

Jag lär mig aldrig vad de här heter. Vårlök? Wikipedia säger ja.

Jag hade inte gjort mig som Linnés lärljunge.

 Och så 26-åringarna.

Alla verkar de ha klarat snöns återkomst.

Vårlökarna sticker

Kort efteråt att vårlökarna som grott på golvet i grovköket börjat spira började även lökarna i rabatten dyka upp. Det är något rofyllt i att se naturen vakna till liv igen.

Ja, jag är naturromantiker.

En naturromantiker som köper sina lökar på Plantagen. Dessa skönheter kommer förhoppningsvis att trängas tillsammans i min halvmånerabatt. Jag kikar varje dag om de växt något mer och visst gör de det. Min oro/förhoppning om mina höstplanterade lökar gjorde dock att jag inte tittade efter spirande lökar i resten av trädgården. Så vips fick jag se dessa krokusar i gräsmattan, blev så exalterad att tummen kom med.

Tre övervintrare

Physalis, Gyllenbär, betraktas enligt Blomsterlandet som ettårig. Den här plantan som jag fick av min faster förra sommaren lever och frodas i biblioteket ännu i mars.

Till vänster i fönstret står den pshysalis jag fick av min vän M.

Den ser lite ledsen ut men ska nog ta sig efter att ha fått lite vatten.

Jag skördade bär ända tills nyår. Får se om den kan ge bär ett år till, trots vad källan säger.

 

Lyckades hålla paprikan och en tomatplanta vid liv under vintern. Tomatplantan klarade dock inte omplanteringen. Ska bli spännande att se om paprikan håller sig.

Den ser dock aningens ledsen ut... Kanske för mycket vatten? Eller för lite? Det var ju det...

Eftertraktat fågelbord

Nelson Gardens Birdfeeder har jag suktat efter länge.

När så en blomsterbutik sålde det till halva priset kunde jag inte låta bli.

För vem kan det? Det räcker att titta på det för att bli kär.

 Noteras kan dock att det blå ljuset endast syntes bäst när huset var nymonterat och torrt.

Men det är vackert i mörker såväl som i dagsljus med regndroppar eller frost som dekoration. Och fåglarna gillar det också, även om jag ett tag var orolig för att jag varit för sent ute med att sätta upp det. Den milda vintern gjorde väl sitt men till slut kom de när minusgraderna kröp nedåt.

 

 

Sådax!

 Äntligen är det mars och tid att förodla det som förodlas ska. Jag samlade ihop tomma plastförpackningar och diverse andra krukor jag hade i gömmorna.

 Fröer hade jag kvar ganska många av från förra året, hoppas de funkar i år med. Köpte till kronärtskocka, majs, oregano, smultron, lobelia, gräslök, persilja och tomat på Jula.

 Smultron hoppas jag inte är lika svåra som jordgubbarna var förra året.

Det bidde inte ens en tummetott.

 Solrosfrön hade jag kvar från förra året, det var de roligaste fröerna/plantorna att följa i deras utveckling, snabbväxande. Men de dog ju naturligtvis innan det blev något större av dem. I år hoppas jag att jag kan ge dem bättre förutsättningar...

Lobelia tänkte jag kan vara fint i hängamplar vid farstun. Vi får väl se hur de tar sig.

 De här fröerna tar sig inte alls, i alla fall inte hos mig. Men så behöver de inte förodlas heller, de kanske inte gillar konservburkskruka? Eller rumstemperatur? Eller odlaren?

 

 Har sparat de fröpåsar som inte överlevde mig/min behandling förra året. Vi får väl se hur många fröpåsar jag antecknat "Gick inte bra -15" på nästa år...

 Det tog ett tag innan jag hittade bra material att göra fröstickor av. Efter tips på facebooksidan Återbruk är kul blev det smörlock och juiceförpackningar som vann.

Riktigt nöjd.

Planteringsjord/Blomsterjord hittade jag även det på Jula. Sked i besticklådan.

 Invigning av miniväxthus från Ikea som jag köpte förra våren.

 Nu är fröerna i jord och jag väntar och väntar på att de ska ta sig.

I väntan på vårlökarna

 

I väntan på att de lökar jag satte i höstas ska krypa fram ur jorden lade jag några överblivna i äggkoppar inomhus. De flesta har tagit sig fint men några var hopplösa fall.

Lustigt att lökarna började gro i påsarna på grovköksgolvet i februari...

Naturen är fantastisk, och punktlig.

Det gamla vårtecknet snödroppen

 Snödroppar med anor, de är minst 26 år och återkommer varje år. Antingen så fanns de redan på gården när jag och min familj flyttade hit 1989 eller så var det ungefär då som mamma eller mormor planterade dem. Jag vet i och för sig inte om 26 år är gammalt i blomvärlden.

Enligt en artikel på Vi i Villas webbsida blir många perenner gamla "och kan följa sina ägare i generationer. En sådan är pionen — samma planta kan bli 100 år". Nu kallade jag indirekt snödroppen för perenn, men vid snabbt googlande hittar jag inte belägg för detta. Använde mig istället av gamla hederliga Bra Böckers Bokklubbs uppslagsverk Lexikon 2000. Däri fann jag att lökväxten snödroppe återkommer varje år. Och även att perenn betyder flerårig när det handlar om växter. Men. Wikipedia skriver att perenner är fleråriga örtartade växter. Hm, snödroppe är ju en lökväxt... Ytterligare en slagning på Wikipedia ger att lökväxter är fleråriga örter.

Så det blev ingen perenn av snödroppen, men klart är att den är flerårig. Och en lök.

Och uppenbarligen kan den som minst bli 26 år!

Svampplockning

I höstas gick jag och vovven på svampplockningstur.

Tidigare har jag alltid bara plockat kantarell och trattkantarell

men då skogen inte levererade blev det även Karl Johan i år, vilket det fanns massor av.

Eftersom jag inte gått utanför den kända svampstigen förut konsulterade jag en svampbok,

Pelle Holmbergs bok om svampar.

Det visade sig att jag hade fått med mig minst en giftig svamp hem.

Efter gallrandet (giftiga vs ätliga) borstandet och  bortskärandet blev det en hyfsad hög Karl Johan kvar. Jag blev mycket glatt överraskad över att det var jättegott att steka Karl Johan (stackarn) och ha på mackan. Kan rekommenderas!

Svängomen

Här ska det bli gräs och igenplanterad häck! Svängomen har absolut haft ett bra syfte men nu önskar jag lite mer avskildhet mot vägen och framförallt lite mer buskar i vägen för motorvägen. Jordmängden som behövs kommer nog lösa sig. Och de extra buskarna löste sig väldigt smidigt. 

Min vän J hade precis tagit bort dessa buskar i sin trädgård och var på väg att slänga dem. Tur att vi pratar trädgård då och då. Buskarna ska tydligen få rosa svansar när de blommar. J gillar INTE rosa - vilken tur att jag gör det!

 Jag har börjat fylla på hålet i häcken med diverse material som förarbete innan buskarna och jorden ska på plats. Hoppas bara att buskarna klarar sig ovan jord ett tag till.

Fast is not my middle name.