I januari var det till slut dags, efter flera års väntan och innan dess fem år av stadsliv och "jag ska aldrig flytta tillbaka". Som tur var hade inte pappa sålt gården innan jag kom på att jag nog ändå var intresserad.
Efter banken firade vi med kladdig kladdkaka och grädde på Lejas Café. Grattis till skulderna, som en väns pappa sa. Men visst är det väl investerade skulder. En liten gård på tio hektar, varav fyra är åkermark, fem är en kulle med träd och en är trädgård och tomt. En plats för gröna drömmar att bli sanna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar